top of page

Fiholms historia

"I kropsöfningar bör han lära dansa fäckta voltigera och Rida, så tidigt dermed börja, som hans kropp tåhl och deruti söka all-möylig perfection. Alt öfrigit som pryder hans snille, kan förnöya honom sielf, och giöra hans umgänge behageligt, bör ei glömmas at i hans lärdoms liksom arbets tid ei må blifwa något tomt, utan det nödige det nyttige med det som till siälens recreation fordras sammanparas.

Efter stadgad kunskap och fäderneslandest genomwandring, särdeles den wackra årstiden, bör han gå utrikes, at som Bi söka Håning, men ei skarn."

Om efterträdarens uppfostran, ur fideikommissurkunden

Fiholm innehades från början av 1300-talet av biskoparna i Västerås och anses under medeltiden ha varit tjugotvå biskopars manerium eller lantgård. Vid reformationen indrogs det till Kronan och gavs i Gustav Vasas testamente jämte Strömsholm åt hertig Karl, men tillhörde under dennes minderårighetstid drottning Katarina Stenbocks livgeding.

År 1623 förlänades Fiholm åt fältmarskalken greve Gustaf Horn af Björneborg och var sedan Gustav II Adolfs morgongåva till drottning Maria Eleonora, varefter Karl X Gustav gav det till drottning Hedvig Eleonora. Vid hennes död 1715 indrogs Fiholm åter till Kronan, men lämnades så i vederlag emot annan jord till släkten Wattrang.

Amiralen Gustaf Wattrangs dotter Eva Catharina förde gården genom sitt gifte till släkten von Berchner, och den ärvdes av Eva Catharina von Berchners två döttrar, av vilka den äldre, Brita Catharina, år 1748 ingick gifte med riksrådet friherre Carl Johan Ridderstolpe och senare inlöste hela gården. Riksrådet Ridderstolpe gjorde Fiholm 1779 till fideikommiss för sin släkt, där den sedan gått.

Av den byggnad som under medeltiden beboddes av västeråsbiskoparna finns icke längre några säkra spår. Lämningar efter ett äldre stenhus en bit från gården kan härröra från denna. Vid 1700-talets början fanns på Fiholm en samling mindre byggnader, av vilka några ännu står kvar.

Den nuvarande huvudbyggnaden är av sten i två våningar under mansardtak och har tvenne envåningsflyglar. Den uppfördes åren 1772-1773 av Carl Johan Ridderstolpe efter ritningar av Johan Sebastian af Uhr och omges av trädgård och park.

En del av den fasta inredningen från byggnadstiden är alltjämt bevarad, bl a väggboaseringar, målade tapeter, listomgivna väggfyllningar och kakelugnar. Här förvaras en större vapensamling, ett värdefullt arkiv, medaljonger, en byst av Johan Tobias Sergel samt en stor samling porträtt och andra målningar av bl a David Klöker och Anna Maria Ehrenstrahl, Olof Arenius, Karl Fredrik von Breda, Lorens Pasch d ä, David von Krafft och Gustaf Lundberg.

(Nordisk Familjebok http://runeberg.org/svefidei/0081.html)

Ägarlängd, gården

  • Kyrkan sedan kronan och andra om vart annat, se huvudartikeln

  • Catharina von Rosenfeldt samt Gustaf Wattrang genom byte

  • Eva Wattrang samt Georg Thomas von Berchner genom arv

  • Brita Catharina von Berchner samt Karl-Johan Ridderstolpe genom arv

Fideikommisset

  • Friherre Riksråd Karl-Johan Ridderstolpe samt Brita Catharina von Berchner

  • Dennes bror Greve Riksråd Fredrik Wilhelm Ridderstolpe samt Lovisa Antoinetta Dohna

  • Dennes son Greve General Carl-Ulric Ridderstolpe samt Margareta Falkenberg av Trystorp

  • Dennes son Greve Fredric-Christophe Ridderstolpe, ogift

  • Dennes farbror Greve Landshövding Fredrik-Ludwig Ridderstolpe samt Carolina Kolbe

  • Dennes son Greve Överste Carl-Gustaf RIdderstolpe samt Augusta Liliencrantz

  • Dennes son Greve Carl Ridderstolpe samt Ingeborg Nobel

  • Dennes bror Greve Axel Ridderstolpe samt Ellen Oldenburg

  • Dennes son Greve Carl-Gustaf Ridderstolpe samt Anna-Karin Westerdahl

  • Dennes sonson Greve Gustaf Ridderstolpe och Maria samt den förre innehavarens systerson Hans Risberg och Inger

Visning kostar 150:-/person, minimum 1500:-/sällskap
En visning tar mellan 1,5 och 2 timmar.

Kontakta Gustaf för att boka.

"Hans hierta bör såfras ifrån winningssiuka, och honom inympas, at penningen blot bör wårdas för ens nödige och att kunna giöra androm rätt och mångom godt, samt at det altid är större vällust gifwa än taga."

Ur fideikommissurkunden

bottom of page